Hemmets Veckotidning Vecka 12, 2019

Mormor var alltid upptagen av att få mig att äta. Jag var ett spinkigt och kinkigt barn som tittade noga på maten innan jag bestämde mig för om den var ätbar. Ugnsomelett med svampstuvning gick dock ner, så det lagade hon ofta. Söndagarna var vikta åt hennes smörgåsbord – som jag misstänker att morfar krävde – och bordet var täckt med uppläggningsfat med delikata rätter. Allt lagade hon i sitt pyttelilla kök som nästan helt saknade avställningsyta, kylskåpet var pyttelitet och gasspisen opålitlig. Det var inte tal om att morfar skulle hjälpa till i köket – hans årliga insats bestod av att hacka ihop till sillsalladen till julafton. Den sysslan skötte han vid matbordet och jag är säker på att mormor fick städa undan efter honom... Morfar gick däremot gärna…

Systrarna Sara Wärnåker, 40, och Emma Larsson, 38, från Uddevalla har alltid stått varandra nära. Att Sara bor i Stockholm och Emma i Uddevalla numera och att de har fullt upp på var sitt håll har inte förändrat den saken. – Det min syster har gjort för min make Ted och mig är oerhört stort, säger Sara som i dag gör AT-läkartjänst. Emma är min älskade lillasyster, min bästa vän och vår hjälte! Sara och Ted – numera läkemedelskonsult – arbetade båda som personliga assistenter när de träffades på Teneriffa för 13 år sedan. Våren 2009 funderade de över att ta sitt förhållande till en ny nivå med giftermål och barn, men strax före midsommar det året fick Sara diagnosen livmoderhalscancer. Framtiden kändes på många sätt oviss efter det. Livet…

■ Altruistisk värdgraviditet innebär att en person av fri vilja utan att få betalt bär och föder ett barn åt en annan person. ■ I februari 2018 beslutade regeringen att altruiskt värdmödraskap inte ska tillåtas i Sverige. Det är inte förbjudet men inte heller lagreglerat och det går inte att få hjälp via vården. ■ I exempelvis Danmark är surrogatförmedling förbjuden. Lagbrott kan leda till fängelsestraff. ■ I Sverige är det fritt fram att via en svensk förmedling betala för värdmödraskap utomlands. Det kan dock vara en komplicerad och långdragen process efterföljande för att bli juridiska föräldrar till barnet. ■ Några av de länder som tillåter värdmödraskap är Storbritannien, USA (vissa stater), Kanada, Israel, Australien, Brasilien, Ungern, Nya Zeeland, Ukraina, Ryssland, Belgien och Nederländerna. Källor: Regeringen.se ,…

Precis när tåget skulle gå klev hon in i vår gammaldags kupé med fyra platser mitt emot varandra och dörrar att dra igen mot korridoren. Vi var redan tre därinne, och vi åkte andra klass. Jag var kanske 23, hade hälsat på min syrra i Stockholm och hade en rejäl bihåleinflammation. Den unge grabben låg förmodligen i lumpen och den medelålders mannen såg vänlig men sorgsen ut. Det var strax före lunch en midsommarafton och resan till Malmö tog väl på den tiden en sju-åtta timmar. Tågresorna var som att spela på kasino. Det kunde bli vinst, det kunde bli förlust och det kunde bli en rysk roulette, allt beroende på vilket sällskap man råkade hamna i. Damen som trädde in var spröd, välklädd i dräkt och med håret snyggt…

Mycket har hänt med maten vi äter under de 90 år då Hemmets Vecko tidning funnits i svenska hem och bjudit på recept och matlagningsinspiration. Vad vi har ätit och druckit har skiftat genom decennierna. Nya maträtter har tillkommit och gamla har försvunnit. Vad låg egentligen på middagstallriken för 90 år sedan när Hemmets Veckotidning var ny? – På den tiden var det stora klasskillnader när det gällde maten. Hos en arbetarklassfamilj kunde strömmingssoppa som var billig mat vara en typisk middagsrätt. I borgarfamiljen åt man mer kött, som var dyrt då, så det kunde serveras järpar med gelé, säger Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker. Under åren som gått har uppfinningar underlättat arbetet i köket och förvaringen av mat. Konserver, pulver och färdigrätter har förenklat matlagningen. – En av de…

30-tal: Elektrisk spis och kylskåp. Skogaholmslimpa och prickig korv. 40-tal: Ransoneringskuponger. Surrogat. Snabbköp kom 1947. 50-tal: Frys och fryst mat. Konserver och kakmix. 60-tal: Mejeridisken växer – lättmjölk och Bregott kommer. Färska ägg året runt. Säsongerna upphävs. Halvfabrikat som mandelmassa. Internationell inspiration i köket. 70-tal: Hälsokostbutiker. Fibrer och fullkorn förespråkas. Sallad som huvudrätt. Kaffebryggaren konkurrerar ut kokkaffet. Pizzerior och hamburgerrestauranger. 80-tal: Matberedare, mixerstav och mikrovågsugn. Keso och mellanmjölk. Utökad laxodling i Norge gör att lax går från festrätt till vardagsmat. Öltält. 90-tal: Tacos, thaimat och sushi. Bag-in-box börjar säljas på Systembolaget. 00-tal: Dieterna kommer stort: LCHF, GI m fl. Surdegsbröd. Vietnamesisk och indisk mat. Männen börjar laga mat hemma. Vi äter på restaurang allt oftare. 10-tal: Matkassar med recept för hemleverans. Energidrycker. Smaksatt mineralvatten. Ekologiskt, vegetariskt och veganskt blir allt…