Innholdsfortegnelse for Nr 12, 2025 i Antik & Auktion

OM HADDON SUNDBLOM är den röda tjockistomtens pappa är Jenny Nyström mamma till den klassiska, svenska tomten – den inte fullt så sockerstinna med röd luva och grå rock. Han som hellre äter gröt än dricker läsk. Född 1854 studerade Jenny Nyström konst i tio år och hade absolut begåvning nog att stanna i Paris, men hon valde att åka hem, gifta sig, skaffa en egen liten nisse (som fick heta Curt) och försörja familjen på sin konst. Och det gjorde hon tills hon dog 1946. Inte bara med julmotiv, förstås, men hon kallade faktiskt sig själv för tomtemor (lyssna på ett underbart klipp i Radiofynd i SR:s app, en intervju där Gösta Knutsson träffar en 87-årig Jenny Nyström!). Haddon, då. Var han ens tomtefar? Han föddes 1899 och då hade…

Varför är jag så intresserad av sameslöjd? Det korta svaret är kvalitet, säger Birger Nordin, förmodligen Sveriges mest respekterade samlare av duodji, samisk konst och litteratur. – Sameslöjden är unik i sin kombination av teknik, design och hållbarhet. Det är skickligt utfört, vackert och funktionellt som inget annat, fortsätter han. Precis allt har en mening. Birger Nordin fyllde 90 tidigare i höstas och påbörjade sin första (notera första!) samling när han blev ensamstående för 45 år sedan. Böcker var det första han köpte, för att det ”var det enda jag hade råd med”, men han kom snart in på konst och konsthantverk. Född i Överkalix är han uppvuxen nära renägande samer, har samer i släkten men kallar sig icke-same. Det handlar om respekt, ett ord som genomsyrar hela Birgers samlande.…

GRANNARE GRAN. ”Den främsta traditionen är att bryta tidigare traditioner. Jag gör alltid planer för årets tema, storlek och färger men ändrar mig i sista stund. Oftast hänger jag på allt fint jag har, vilket är mycket då jag har tio flyttkartonger julprylar. Vi håller oss till andra advent innan vi köper, oftast en vanlig rödgran eftersom de luktar så gott och sen åker den ut den 1 januari!” BLT PÅ BORDET. ”Inte mackan, utan Blommor, Ljus och Tyg. Grenar, mossa och kvistar av gran eller enris funkar utmärkt i stället för blommor och sätter stämningen. Porslinet håller jag enkelt, passande nog med Swedish Grace Snö av Louise Adelborg för Rörstrand. Samt ohälsosamt mycket ljus.” LJUS. LJUS ÖVERALLT. ”Ljusstakar, ljusslingor och lyktor, på balkongen, i granen, i alla rum! Enda…

Bara benen sticker fram. Och armarna. Annars är hon som ett enda stort bylte av päls, där hon står, i sin polarstass. Ansiktet lyser under luvan, litet och piggt och nyfiket. Och det lilla staffliet har hon grejat med så att det sitter ordentligt fast i en ställning kring midjan. Man får inte vara dum! Nej. Hon kunde inte bry sig mindre om hur hon ser ut. Det är så fullständigt och helt oviktigt. Det som gäller nu är att norrskenet och natthimlen rasar i sin storhet ner till henne där hon står – medskapare till denna skönhet eftersom hon upplever den, just precis nu. Och – målar den. Anna Boberg känner att hon lever, här, i ett ödsligt, smäktande tyst och vidunderligt landskap. Hon tar av sig vantarna och…

SKRIV TILL OSS! KÄRLEKENS STJÄRNA Vi har ärvt en mycket fin bronsskulptur som vi tror är inropad på auktion i Stockholm cirka 1910. Den är 126 cm hög och foten mäter cirka 35 cm. Var kan den komma ifrån, är den unik och vad tror ni om värdet? Lillemor SVAR: Här ser vi en fransk dekorativ skulptur från tiden runt år 1900 i tidstypisk art nouveau. Konstnären hette Alfred Jaen Foretay och levde mellan 1861 och 1944. Namnet på skulpturen är Etoile d´amour, alltså kärlekens stjärna. Högst upp i flickans hand ska det sitta en stjärna, men den förefaller ha försvunnit. Materialet kan vara brons, men på bilden ser det ut som bronserad zink, vilket var vanligt i den här typen av inredningsskulptur vid den tiden. På auktion borde den…

Ett konstverk som betyder mycket för dig? – Vladimir Tatlin ritade ett torn till Sankt Petersburg som aldrig byggdes, men som skulle blivit 60 meter högre än Eiffeltornet. Ett monument över modernismen. Önskefynd? – En originalskulptur av Tobias Sergel. Han var skulptör med en fascinerande produktion under ett långt liv i Stockholm och Rom på 1700-talet. Det äldsta du har hemma? – Ett tre meter långt och 70 centimeter brett bord från 1800-talet. Och en japansk svartlackad hattask från samma tidsepok. Favoritformgivare och -konstnär? – Le Corbusier. Han var arkitekt, möbelformgivare och målade också. Han hade en tydlig framtidstro i sitt skapande, och ett formspråk som för ögat är enkelt. Han är tidlös än i dag. Collagemästaren Kurt Schwitters bilder har alltid fascinerat mig. Enkelt men komplext. Hur julpyntar du?…

En julservis? Visst, jag kunde väl designa en, men att jag själv skulle vilja ha den hemma? Knappast! Klipp några år framåt och Hans-Christian Bauer och hans familj använder Hammershøis julservis varje dag, hela december. Norrmannen är en av de formgivare som jobbar med Kähler, det berömda danska keramikvarumärket, och ligger bakom Hammershøiservisen som lanserades 2015. Den finns i ett antal färger och i jul-och sommarversioner med ljuvlig dekor av konstnären Rikke Jakobsen. – Till jul dukar jag själv med en blandning av Hammershøi jul, gamla norska kristallglas, ärvda tallrikar, saker jag själv har drejat, silverbestick från olika epoker. Särskilt serveringsbesticken i silver använder jag året om. Inte alltför välputsat, jag tycker det är charmigare och finare så, säger Hans-Christian Bauer, till vardags kallad HC. – Och så linneduk, olika…

”Det brittiska 1700-talet var i vissa fall ganska så gränslöst, titta bara på spegeln från seklets mitt.”…

REDAN SOM TIOÅRING SATT AINA STENBERG (1885–1975) hemma i grosshandlarvåningen i Stockholm och ritade jul-och påskkort. Och de blev faktiskt utgivna. När hon var 15 publicerades hennes första sagobok: Hans och Greta. Denna rekordtidiga start lade grunden för en livslång konstnärskarriär med över 5000 motiv till högtidskort, många av dem i dag eftertraktade samlarobjekt. Hennes största bidrag till svensk tradition är kanske ändå Sveriges allra första adventskalender, som hon illustrerade åt Scoutförbundet 1934. Den blev så populär att Stenberg-MasOlle fortsatte göra nya kalendrar varje år fram till 1964. På Konstakademien träffade Aina Stenberg Helmer "Mas-Olle" Olsson och de flyttade till hans hemtrakter, Siljansnäs. Dalamiljöerna inspirerade Aina hela livet och hennes arv lever vidare i varje kalenderlucka, julkort och jultallrik som bär hennes motiv. PÅ MILLESGÅRDEN I Stockholm visas nu ett…

MÅNADENS STJÄRNA VEM: Den österrikiska/engelska keramikern LUCIE RIE (1902–95). MEST KÄND FÖR: Pionjär inom den moderna keramiken. Emigrerade till Storbritannien 1938 från Österrike på grund av sin judiska bakgrund och öppnade verkstad i Bayswater i London. PRISNIVÅ: Hög. Vardagsföremål kostar 5000–10000 kronor styck. En uppsättning med te-eller kaffekannna 40 000–50 000 kronor. Prisrekordet är över 4 miljoner för en 9,5 cm hög skål. Den har en fantastisk glasyr, bland annat rosa, och såldes 2023 på Bonhams i Paris. TITTA EFTER: En diskret signatur som föreställer ett sammanskrivet L och R eller RIE i en rektangel. VISSTE DU ATT: En ung Signe Persson-Melin åkte sommaren 1948 på studieresa till England. Hon besökte Lucie Rie och inspirerades av enkla streck i leran som sedan förstärktes av glasyren. Något som Signe kom att…

Hemma hos Helena Nihlén är det jul med små bokstäver. Inget skrikigt pynt, inga blinkande lampor; det är i detaljerna hela den fröjdefulla skillnaden ligger. Som girlanger och kransar i buxbom – en liten gipsskulptur har fått en på huvudet och 1700-talsstakarna fina manschetter – snittblommor och många levande ljus. Allt i Helenas personliga och hemtrevliga mix av svenskt 1700-tal, allmoge, konst och vackert hantverk. – Julen är viktig förstås, säger Helena. Jag har så många barn och barnbarn och alla kommer de hit någon gång under julen. Vi gör samma saker som alla gör, äter, öppnar julklappar, promenerar, umgås. Och eftersom det alltid verkar finnas små barn har vi tomte. Och en vacker gran. – Jag är traditionell, men när det gäller julgranen tar jag in den till Lucia.…

SKULLE DU SÄGA att det kommer en kvinnlig snickare hem till dig på måndag? Eller att det är en kvinnlig kapten på flygplanet? Troligtvis inte. Däremot lägger vi gärna till ordet ”kvinnlig” för att beskriva en konstnär. Är det fel? Ja, förmodligen. Men det finns en anledning. I dag styr konstmarknaden väldigt mycket av vad som skrivs och sägs om konst. Konstkritikerna har en marginaliserad roll och media rapporterar hellre, med feta rubriker, om prisrekord och trender än enskilda utställningar och konstnärskap. Och en av de tveklöst starkaste trenderna på konstmarknaden är intresset för kvinnliga konstnärskap. Helst bortglömda eller tills nu okända, som har påverkat eller skulle kunna påverka konsthistorien retroaktivt. Inte så konstigt med tanke på att de senaste århundradenas nedtecknade konsthistoria har skrivits av män, för män, om män.…