Landets främsta antikexperter skriver kunnigt och intressant om antikviteter, arvegods och loppisfynd. Inspirerande reportage från vackra hem, värdering och pristrender, och läsarnas egna frågor om allt från dyrgripar till kuriosa.
”Kan vi och ska vi skilja på verk och person?” PICASSO, WOODY ALLEN, Michael Jackson, Hergé, Alice Munro, Yasin … Kan vi skilja på verk och person – och ska vi göra det? Vi har funderat på det nu när Carl Milles, Sveriges mest kände skulptör och en konstens världsstjärna, är vår omslagsmodell. Milles var ett konstnärligt geni som i privata brev uttryckte en stor beundran för Hitler och Mussolini – han kunde till och med avsluta breven till sin österrikiska fru Olga med ”Heil Hitler”. Milles var en uttalad antikom-munist, visst, han var inte medlem i någon nazistisk organisation och han upprördes över hur den afroamerikanska befolkningen behandlades när han bodde i USA. Men inte ens efter kriget tog han avstånd från nazismen. Huruvida han var en politisk idiot, opportunist…
På Gotlands norra och karga västkust ligger Bläse med ett gammalt kalkstenbrott och ett industrimuseum. Mitt i samhället finns en tomt som sticker ut – den är prunkande grön. Här bor Gunilla och Tore permanent sedan 2017. Tack vare en bäck som rinner längs tomten har de tillgång till vatten under sommaren och kan hålla sin trädgård levande medan resten av Gotland har bevattningsförbud. Det är inte bara den frodiga trädgården som sveper in besökaren i en drömvärld. Hemmet som de har bott in sig i har en otrolig värme. – När vi köpte huset såg det inte alls ut så här, berättar de. Det var bara en liten stuga och vi tänkte att det skulle bli en sommarbostad, men så trivdes vi alldeles för bra här. Den enda sovplatsen…
PLÖTSLIGT DRÖMMER JAG om en röd skola i Blekinge. Nya Gunnar Asplund – arkitekt i brytningstid 1909–1931 av EVA ERIKSSON (Appell förlag & ArkDes) utlöser reslust och längtan efter att få möta Asplunds byggnader på riktigt: Den röda, ljusfyllda Väggaskolan i Karlshamn, Tingshuset i Sölvesborg med sin glasade jättemun till portal, egenartade Villa Snellman i Djursholm. Men också mindre kända skolor, tidiga villor, gravmonument, kakelugnar, arbetarbostäder i Ukraina och såklart storverket Stockholms Stadsbibliotek, ”Asplund-huset”, nu stängt för renovering till hösten 2027. Stockhomsutställningens funkisdrömmar från sommaren 1930 kan vi bara drömma om, men i boken finns bilder, flera i färg. Eva Eriksson har lagt ett otroligt arbete på att lyfta Asplunds verk ur ArkDes arkiv. Hon måste ha haft roligt; nyfikenhet och entusiasm präglar de 590 vackra sidorna. Det är inte…
Mitten av 1900-talet var en brytningstid för design. De släta ljusa ytorna vi förknippar med funkisstilen försvinner i arkitekturen. Funktionalism är fortfarande kvar som ledord, men stora namn som Le Corbusier använder sig av billig och praktisk betong för att bygga upp ett krigssargat Europa. Konstruktionerna med synliga betongstommar gav brutalismen dess namn, efter béton brut, franska för ”rå betong”. Även modet bytte skepnad ett drygt decennium senare. I Paris skapade Paco Rabanne och Courrèges plagg inspirerade av rymden, science fiction och op art. Mary Quant gjorde korta kjolar och sicksackande mönster populära för en bredare allmänhet och Vidal Sassoon klippte rakbladsvassa bobs till. London var i full swing. Smyckena var roliga och okonventionella – bijouterierna var ofta stora i plast och svartvita eller psykedeliska färger. Det skedde också en…
ETT LIV NÄRA NATUREN var på modet hos samhällets elit under det sena 1700-talet. Och Claes Julius Ekeblad (1742–1808), greve och pensionerad hovman från Gustav III:s hov, ville inte vara sämre. Han lät på 1790-talet anlägga den engelska park med tillhörande lusthus som i dag kallas Villa Giacomina-parken i Lidköping. Efter ett hektiskt liv i Stockholm hade Claes Julius blivit landshövding i Skaraborg och han och makan Brita Horn (1745–91) flyttade tillbaka till hans hembygd, och godset Stola, där han vuxit upp. Var hovmannen fått upp ögonen för den engelska ”naturliga” parken är lätt att förstå. Det kontinentala trädgårdsidealet förespråkade ett mer naturnära förhållningssätt – även om allt var ordnat av människan – och Gustav III anlade vid denna tid både Hagaparken, Sveriges främsta exempel på en engelsk park, och…
”Djurformade terriner var högsta mode under mitten av 1700-talet.”…
